Hästplöjning
_____________________________
Vad är hästplöjning?
av Sofia Springer
Konsten att få en hel teg genomplöjd med hjälp av en enskärig plog och ett par hästar! Nästan ända sedan 1836 har man tävlat i hästplöjning här i Sverige! (Med ett avbrott mellan 1950-1980)
Plöjaren får sin teg tilldelad genom lottning. En teg är en bit åker som är 14-18 meter bred och är max 1000m2 stor. Man ska försöka uppnå 110 poäng. Plöjaren får bara använda sig av en enskärig plog med standard utrustning, som den på sin tid levererades från tillverkaren. Hästarna ska minst vara 4 år gamla, vara i god kondition och ha väl skötta hovar. Överdomaren kan ingripa under tävlingens gång och tvinga ekipaget att avbryta eller till en viloperiod om hästarna visar tecken på att inte orka.
Plöjaren får inte ta emot hjälp under tävlingens gång men skall ha en medhjälpare som står på vändtegen. Medhjälparen ska vara redo att hjälpa till om situation uppstår som kräver det. Medhjälparen skall vara sakkunnig, klara av att se till hästarna om plöjaren måste rikta sin uppmärksamhet på annat håll, t.ex. justering av utrustning eller plog under tävlingens gång. Plöjaren får använda sig av riktkäppar att sikta med, när de skall sättas ut och tas bort får medhjälparen göra det. Varken plöjaren eller medhjälparen får ”rätta till” tiltor som hamnar fel. Det finns elva stycken bedömningspunkter:
1. Anspänning och körning: Selarna skall vara korrekt tillpassade, hela och rena. Tömmarna skall vara justerade så att hästarnas huvuden vänder rakt fram under körning. Tömmen ska bäras över skuldran. Plöjaren skall gå bakom plogen, ej mellan handtagen.
2. Öppingsfåran: Består av två drag med plogen, invid varandra, så att tiltorna faller utåt åt varsitt håll. När man lägger den får man använda riktkäppar att sikta med. Rakheten bedöms endast på första draget!
3. Öppningsfårans djup bredd och renhet: Bedöms när båda öppningsfårorna är färdiga. De skall vara renskurna, och breda nog att kunna rymma tiltorna när man i nästa steg slår samman dem.
4. Ryggens höjd och utseende: Ryggen bildas när man ”stänger igen” de två uppvända tiltorna från öppningsfåran. Ryggen skall bilda en svag höjning över tegen, all jord under den skall vara genomplöjd. Stubb och ogräs skall vara gömda under tiltorna. Vid sitt tredje högervarv skall man vara nere på fullt djup. Djupet är förutbestämt gemensamt av tävlingsdomarna och markägaren.
5. Fårornas rakhet: Bedöms efter fjärde omgången och mot plöjarens egen ryggläggning. Resultatet räknas ut av minst fyra granskningar. (de tre första fårorna mot grannens rygg är fria från bedömning så at man kan räta ut ev. krökar.
6. Fårans djup: Plöjningens djup mäts efter fjärde omgången i ryggläggningen och sedan minst fyra gånger under tävlingens gång. Man får avvika max Plus/minus 1 cm, allt utöver det ger poäng avdrag, 1 poäng/cm, poängavdra för varje påbörjad cm!
7. Fårans bredd: Mäts efter fjärde omgången och får inte vara bredare än plogens arbetsbredd. Före start mäter domarna plogen och bestämmer dess arbetsbredd! Om tiltan blir bredare blir det 2 poängs avdrag/cm, blir tiltan smalare är de första 2 cm straff fria, där efter 1 poängs avdrag/ centimeter.
8. Tiltornas packning och placering: De skall vara placerade tät och rakt. All stubb och annat grönt skall vara nedplöjt.
9. Ordning på vändtegen: Vändteg är ytan där du tagit ur plogen ur jorden och vänder inför nästa drag. När fårorna når vändtegen skall de vara lika djupa och långa. Hästspår i det plöjda är inte tillåtet.
10. Slutfårans förberedning
11. Slutfåra: Skall vara rak, ren och jämn, fri från klumpar. Nu får plogen inte plöja in i det som redan är vänt.
Syfte med plöjningstävlingar: Att bevara och föra vidare kunskapen till kommande generationer, samt visa optimalt inkörda hästar.